Födoämnesallergi

Allergi eller överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos barn. Cirka en femtedel av barn i 3-årsåldern uppges ha någon form av överkänslighet för något födoämne.

De flesta reaktionerna är lindriga och försvinner efter hand, så att barnet sedan kan äta det misstänkta födoämnet utan problem. Redan i 6-årsåldern har förekomsten av överkänslighetsreaktioner sjunkit till cirka 8 procent.

I tonåren blir födoämnesöverkänslighet åter vanligare och uppgår då till cirka 15 procent. Det antas bero på att pollenallergier då blir allt vanligare och därmed är "korsallergi" den form av födoämnesallergi som dominerar. En korsallergi innebär till exempel att en björkpollenallergiker kan få besvär med klåda i mun och svalg av t.ex. äpplen, nötter, rå potatis eller råa morötter och även av en del andra frukter och grönsaker. Detta beror på att allergenet i björk och dessa födoämnen liknar varandra.

Även de allvarligare formerna av allergi mot nötter, jordnötter och soja tillkommer ofta under tonåren.

Det finns inga tillförlitliga uppgifter om hur vanligt födoämnesallergi är hos vuxna.

De oftast förekommande födoämnesallergierna är de mot ägg, mjölk, fisk, skaldjur, baljväxter (sojabönor, jordnötter och ärter), nötter och spannmål. Det är proteinet i dessa livsmedel som orsakar allergin.

Under de senaste årtiondena har våra matvanor förändrats kraftigt. Vi äter nu oftare färdiglagad mat i skolbespisning, personalmatsalar och på restaurang. I hemmen använder man mer av såväl hel- och halvfabrikat som olika slags blandprodukter, vilket gör att man inte riktigt vet vad man får i sig och lättare kan råka ut för överkänslighetsreaktioner. Ökad användning av tillsatser som t.ex. soja har resulterat i att alltfler individer utvecklar allergi mot just soja.

Det finns egentligen ingen bra medicinsk behandling mot födoämnesallergi förutom att undvika det som man misstänker sig inte tåla. Det är en tidsödande och komplicerad uppgift att utreda och diagnostisera födoämnesallergi.

Det är också mycket få läkare som har ingående kunskap om denna speciella form av allergi. Vid en allvarlig allmänreaktion, en s.k. allergisk eller anafylaktisk chock, sätts akut behandling in med antihistamintabletter, kortison- och adrenalininjektion, något som man behärskar överallt i vården.

Text- och faktagranskning: docent Hans Formgren leg läkare, specialist i allergisjukdomar