Vad händer i kroppen när man blir allergisk?

Kroppens försvarssystem bildar i normala fall antikroppar mot farliga ämnen. När kroppen istället väljer att bilda antikroppar mot ett "vanligt" ämne, då har en allergi uppstått.

Varför gör kroppen fel?

Det beror på ett ärftligt, genetiskt fel. När kroppen kommer i kontakt med ämnet som ger allergi, allmänt kallat för allergenet, aktiveras immunförsvaret. En mindre mängd antikroppar(lgE, immungloubin E) skapas mot det specifika ämnet.

Antikropparna "fastnar" sedan på de s.k. mastcellerna, och då har man utvecklat en allergi. Denna första fas kallas för "sensibilisering".

Allergin bryter ut

När ämnet (allergenet) återkommer nästa gång skapas stora mängder antikroppar för att bekämpa det. Kroppen minns att detta ämne skulle tolkas som farligt och stimulerar därför mastceller i näsa, hals, lungor och ögon att frigöra histamin. Det är histaminet som får vävnaderna att svullna igen, klia och utsöndra vätskor.

Det är då de rinnande ögonen, nysningarna och hostan gör entré. Detta kallas för den akuta fasen, tidiga symtom orsakade av histamin.

Den sena fasen kallas för den inflammatoriska fasen. Även här är det mastcellen som släpper ut ett ämne, s.k. cytokiner.

En del av dessa, interleukiner, gör så att benmärgen börjar producera inflammatoriska celler (eosinofiler), som sedan börjar cirkulera i blodomloppet. Det skapas också "klistermolekyler" som fångar upp inflammatoriska celler där kroppen anser sig vilja ha en inflammation.

Till slut har många inflammatoriska celler samlats på stället som kroppen valt att lägga inflammationen på. De utsöndrar dels signalsubstanser för att förstärka inflammationen och dels gifter för att bekämpa allergenet. Dessa gifter skadar slemhinnan och förstärker inflammationen. Den sena fasen ger upphov till symtom som snuva vid pollenallergi och urtikaria, klåda och kvaddlar (vätska i huden).