Allergisk rinit (Allergisk snuva)

Den senaste tjugoårsperioden har man sett en klar ökning av allergisk rinit, mellan 15 och 20% av Sveriges befolkning drabbas. Orsaken till ökningen är oklar, många tror dock att det rör sig om en livsstilssjukdom som drabbat västerlandet. Teorin stöds bl.a. av att man i det fattigare delarna av Europa har en lägre förekomst av allergisk rinit.

När det gäller allergi finns det en klar ärftlighet, av barn till icke-allergiska föräldrar får ca 10% allergi. Om en förälder är allergisk ökar procentsatsen till 20%, och om båda föräldrarna har allergi ökar den till 40%.

Man ärver inte den allergiska riniten, utan benägenheten att utveckla allergi. Symtomen kan visas på andra sätt, t ex via huden (eksem).

Den allergiska reaktionen

Allergisymtomen beror på att vissa vita blodkroppar, s.k. lymfocyter av någon ännu okänd anledning börjar bilda en speciell sorts antikroppar (IgE). Antikropparna finns fria i blodet men binds också på cellytan som en receptor (mottagare av allergenet) på ett flertal celler, som är en del av ummunförsvaret.

En av dessa celler, mastcellen, som i likhet med de andra vita blodkropparna bildas i benmärgen, finns ute i luftvägarnas slemhinnor. Mastcellen är en av huvudrollsinnehavarna i den allergiska reaktionen.

En annan huvudaktör är förstås allergenet. Allergen är i allmänhet ett äggviteämne som kommer från pollen, hudavskrap och hår från djur, avföring från kvalster osv.

Nu när huvudrollsinnehavarna är klara kan vi spelet börja. Allergenet filtreras ut från inandningsluften och fastnar på den klibbiga slemhinnan. I cellagret under slemhinnan finns mastcellen väntande. Allergenet fastnar på mottagaren som sitter på cellytan, vilket leder till att mastcellen exploderar.

Histaminet

Ut strömmar en mängd aktiva ämnen. Ett av dessa ämnen är histamin, som irriterar nerver, vilket leder till klåda, nysningar och snuva. Den här första reaktionen, som alltså beror på histamin, i första hand, kan man med framgång behandla med antihistamin (som ju finns receptfritt på apoteket). Men ju längre allergenet får verka på slemhinnan desto större betydelse får de andra ämnena som frisätts vid reaktionen.

Cytokiner, leukotriener är några namn på dessa ämnen, som sätter fart på den inflammatoriska reaktionen bl.a. genom att locka dit flera vita blodkroppar. Inte minst gäller det mastceller. Ett sammelsurium av döende celler som äts upp av andra celler och mängder med läckage av aktiva ämnen blir resultatet. Blodkärlen vidgas, slemhinnan svullnar och nästäppan tilltager.

Allergisk rinit indelas i:

• Säsongsbunden allergisk rinit (hösnuva)
• Perenn allergisk rinit ("året runt" allergi)

Säsongsbunden allergisk rinit

Säsongsbunden allergisk rinit är pollenallergi, sk hösnuva. I Sverige finns tre huvudsäsonger. Lövträd, gräs och gråbo. Lövträdsäsongen börjar faktiskt redan i februari i södra delen av landet (al och hassel) och sträcker sig fram i till sommaren då gräset tar över. Gråbosäsongen börjar oftast i slutet på juli, början av augusti.

Pollenallergi debuterar ofta i förskoleåldern och kallas ofta för ungdomens sjukdom eftersom symptomen ofta är som mest intensiva då. Man kan dock få besvär även senare i livet, även om det inte är lika vanligt. Diagnosen har patienten ofta ställt själv innan han/hon kommer till doktorn, eftersom det är tydligt att besvären just kommer i samband med t.ex. björkpollensäsongen. Om det är oklart kan doktorn hjälpa till med ett allergitest, som antingen består av ett blodprov eller ett s.k. pricktest på huden.

Perenn allergisk rinit (åretrunt-allergi)

Perenn allergisk rinit beror huvudsakligen på allergi mot pälsdjur och kvalster. Symptomen är inte säsongsbundna eftersom allergenet kan vara närvarande året runt. Här är det inte lika lätt med diagnosen eftersom det finns andra orsaker till t.ex. långvarig nästäppa. Oftast ställs diagnosen med allergitest.

Symptomen vid säsongsbunden och perenn allergisk rinit är likartade men nästäppan är ofta mer uttalad vid & aring;ret runt allergi, speciellt gäller detta kvalsterallergi. Vid hösnuva ger ögonslemhinnan ofta besvärande symptom i form av klåda och rinnande ögon. Förutom symptom från näsan och ögonen kan man vid hösnuva uppleva en mycket besvärande trötthet, som alltså är ett symptom på allergin och inte på medicineringen.

Korsallergier

Vid hösnuva förekommer ofta s.k. korsallergi. Det innebär att man reagerar på födoämnen, vars äggviteämnen liknar pollenallergenet, som t.ex. kärnfrukter vid björkpollenallergi. Reaktionen är oftast rätt beskedlig och rör sig i allmänhet om klåda i mun och svalg. Vid enstaka tillfällen kan reaktionen bli kraftigare, speciellt gäller detta vid gråboallergi (selleri och persilja).

Behandling

Behandlingen vid allergisk rinit är givetvis i första hand att undvika allergenet. Detta är dock i princip omöjligt när det gäller pollen och inte helt okomplicerat när det gäller pälsdjur (speciellt när det t.ex. gäller ett kärt husdjur). Medicinskt är antihistamin och/eller kortisonspray en utmärkt och effektiv behandling. Dessa kan nu inhandlas receptfritt på apoteket. Om man misstänker att man har en allergisk rinit är det aldrig fel och helt ofarligt att under en kortare tid pröva dessa mediciner. Skulle symptomen ge med sig är diagnosen i princip klar. Om medicinen inte hjälper är det dags att uppsöka en doktor.

Ibland är allergisymptomen uttalade trots behandlingen. Då är allergivaccination ett alternativ. Det gäller i första hand vid pollenallergi men även vid t.ex. kattallergi har man erhållit lyckade behandlingsresultat. Allergivaccination skall inte förväxlas med vanlig vaccination som i allmänhet innebär en eller två sprutor. Istället handlar allergivaccination om en långvarig behandling på mellan 3-5 år med regelbundna injektioner. Behandlingen har ofta god effekt men oftast får patienten stå kvar på sina mediciner även om han/hon kan minska dosen avsevärt.